Svenska kronan fortsatt svag

Den svenska kronan är rekordsvag och nivåerna kan närmast jämföras med de vi såg för ett decennium sedan. Anledningen till detta är en låg styrränta i kombination med en inflation som inte stiger. Så länge inte inflationen stiger vill inte Riksbanken höja räntan och kronans värde kommer således inte stiga inom snar framtid.

Hur påverkar då den svaga kronan vår privatekonomi? Främst märks de låga nivåerna när vi åker utomlands. Svunnen är den tid då en euro motsvarade 100 svenska kronor. Istället får du betala betydligt mer än så när du växlar in dina surt förvärvade pengar. Med anledning av detta är det också många människor från andra länder som nu reser till Sverige. Detta då de får mycket för sina pengar här just nu.

Andra tillfällen då du kan märka av den svaga kronan är när du är i mataffären. I Sverige importerar vi nämligen väldigt mycket mat och den mat vi nu importerar kostar med. Detta gör att även du får betala mer när du köper maten i affären. Det kan handla om inköp av kaffe, grönsaker och frukt. För att minska påverkan kan du försöka handla mer av de varor som är producerade i Sverige. På så sätt kommer du kunna spara några kronor samtidigt som du faktiskt bidrar till att miljön blir bättre med mindre utsläpp.

Du som är företagare och säljer varor som importeras har säkert inte kunnat undgå den svaga kronan. Inköpen blir dyrare för dig vilket också resulterar i att du måste höja dina priser. Detta kan bidra till minskade kunder och på så sätt påverka hela företaget. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det inte är så många som gynnas av de nivåer vi ser på kronans värde just nu.

Tredje pappamånad efter årsskiftet

Det blev idag klart att regeringen får genom sitt förslag om en tredje pappamånad. Ett förslag som kommer att börja gälla från och med årsskiftet.

Med stöd från Folkpartiet så fick regeringen idag igenom förslaget om en tredje pappamånad. Den tredje pappamånaden innebär helt enkelt att av den gemensamma föräldrarledigheten, i föräldraförsäkringen, så måste nu båda föräldrarna ta ut 90 dagar vardera, från tidigare 60 dagar. Anledningen till att man inför ett sådant tvång är att mammorna, enligt statistik, tar ut större delen av föräldrarledigheten och att en tredje pappamånad nu ska främja jämställdheten.

Räntan återigen oförändrad

Idag meddelade Riksbanken att man inte sänker reporäntan ytterligare och därmed ligger den kvar på dagens redan låga -0,35 procent. Dock öppnar Riksbanken för att räntan kan komma att sänkas framöver då man justerar ned räntebanan.

Den låga reporäntan på -0,35 procent ser ut att vara här för att stanna ett tag till och i nuläget lutar det mer åt att räntan kan sänkas ytterligare, i alla fall om man ska tro Riksbankens senaste prognos. I dagens pressmeddelande så meddelade Riskbanken att prognosen för reporäntan nästa år justeras ned ytterligare från den tidigare prognosen på -0,18 procent till -0,41 procent, vilket talar för att det lutar mot att räntan kan komma att sänkas vid nästa beslut den 15 december.

Riksbankens prognos för inflationen är att den kommer att nå 1,80 procent nästa år och 2,1 under 2017. Men Riksbanken är orolig för att det låga ränteläget kommer att påverkar hushållens skuldsättning negativt och att mer åtgärder måste göras. Därmed är det olyckligt att det amorteringskrav som man nu vill inför återigen fick nedslag nu i veckan.

 

 

Höstbudgeten 2015

Idag presenterade regeringen höstbudgeten för 2015 som bland annat innebär höjd skatt på drivmedel, höjd skatt för höginkomsttagare och sänkt pensionärskatt.

Budgetförslag för 2016 presenterades under måndagen och som väntat så var det en rad förändringar som regeringen presenterade.

Efter att budgeten lanserats har diskussionerna varit heta i vilken utsträckning förslagen kommer att påverka hushållen. Det är sagt att förslagen kommer att påverka 60 procent av befolkningen negativt ekonomiskt medan andra menar förslagen kommer att påverka 80 procent av befolkningen negativt (källa).

Som ni förstår är det många ändringar som är på förslag och nedan är några av de som kommer att påverkar plånboken.

Det var sedan tidigare flaggat att skatten på drivmedel skulle höjas och även om det är svårt att säga en exakt siffra så kan vi räkna med en höjd skatt kring 60 öre litern.

Det kommer även att göras ändringar i ROT och RUT-avdragen. För ROT-avdraget så kommer man att sänka från 50 till 30 procents avdrag på arbetskostnaden. För RUT-avdraget så kommer man att halvera det avdrag som man maximalt att nyttja till 25 000 kronor.

De med en inkomst över 50 000 kronor kommer att få mindre i plånboken då inte kommer att trappas av över denna nivå samt att brytpunkten för den statliga inkomstskatten inte kommer att räknas upp.

Pensionärerna kommer att få ett skatteavdrag på mellan 100 till 250 kronor per månad.

Grundnivån för föräldraförsäkringen höjs med 25 kronor till 250 kronor per dag. Mediciner till barn under 18 år kommer att vara kostnadsfritt och taket för gratis tandvård kommer att ökas först till 21 år 2017 och sedan till 23 år i 2018.

Sparande i ISK och kapitalförsäkring kommer att att bli dyrare då skatten höjs.

Läs mer om budgeten på Regeringen webbplats >

Reporäntan kvar på -0,35%

I förra veckan så beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och trots att flera analytiker och experter ansåg att en sänkning var motiverad så lämnade man räntan oförändrad på -0,35 procent.

Anledningen till att Riksbanken väljer att inte röra reporäntan är på grund av att inflationen och konjukturen är på rätt väg samt att man anser att oron i omvärlden i nuläget inte kommer att påverka inflationen. Riksbankens prognos är att reporäntan kommer att ligga kvar på -0,35 procent i ett år till även om man fortfarande en höjd beredskap och kan gå in och ändra ränta eller utöka stödköpen av stadsobligationer om det återigen skulle behövas.

Nästa gång som Riksbanken kommer att besluta om reporäntan är den 28 oktober.

Fortsatta låga räntor framöver

I början av juli så sänkte Riksbanken reporäntan till historiskt låga -0,35 procent och med den rådande krisen i Grekland och Kina, med oro på finansmarknaden som följd, är det inte mycket som talar för att räntan kommer att höjas inom en snar framtid.

Den statliga banken SBAB har sänkt sina boräntor efter det att reporäntan sänktes och enligt deras egna prognoser så kommer det att dröja till i slutet av 2016 innan man kommer att höja sin tremånadersränta igen.

Ny reposänkning till ny historisk nivå!

Så var Riksbanken i farten igen. I förra veckan så meddelade man att reporäntan sänks ytterligare 0,10 procentenheter ned till historiskt låga -0,35 procent.

Denna gång är det inte inflationstakten som ligger till grund för sänkningen av reporäntan, då inflationen i dagsläget äntligen är på väg åt rätt håll. Riksbanken valde att sänka reporäntan som en förebyggande åtgärd mot den allt starkare kronan, då en allt för stark krona kan den påverka inflationen negativt.

En annan bakgrund till sänkningen av reporäntan är osäkerheten i omvärlden och framförallt hur Sverige kommer att påverkas av krisen i Grekland, åt vilket håll det nu än går.

Nästa gång vi får ett beslut om reporäntan är i början av september, den 3:e, dock garderar sig Riksbanken för att åtgärder kan komma innan dess beroende på utvecklingen i omvärlden.

Minusränta – se över ditt sparande

Som bekant genomförde Riksbanken för första gången en sänkning av reporäntan till minusnivå tidigare i år. Detta betyder i sin tur att du får lägre ränta på dina sparpengar på banken, om ens någon ränta över huvudtaget.

Därför är det nu läge att se över ditt sparande om du inte har sparpengarna uppbundna. Kanske kan du få bättre ränta på pengarna hos någon annan bank? Kanske kan du istället välja att amortera av på bostadslån istället för att spara? Det finns flera möjligheter beroende på hur din situation och ditt behov ser ut. Exempelvis kanske räntefonder kan passa nu när börsen är orolig, men ta inte för stora risker med dina pengar utan titta efter alternativ som fungerar för dig.

 

Amorteringskravets vara eller icke vara

Vi skrev tidigare att ett amorteringskrav var på tapeten och skulle införas senare i år men i slutet av april så meddelade Finansinspektionen att man saknade mandat för att inför kravet och att det inte kommer bli av.

Den 1 augusti i år var det tänkt att amorteringskravet på bolån skulle börja att gälla, men så blir det inte. I slutet av förra månaden så meddelade Finansinspektionen att de rättsliga grunderna för att inför kravet inte var solklara och därmed så la myndigheten det hela på is tillsvidare.

Finansinspektionen behövde inte vänta länge för nu har regeringen och Alliansen kommit överens om att ett amorteringskrav är nödvändigt och att lagen bör ändras så att Finansinspektionen får mandat att inför kravet. Mer än så är inte klart i dagsläget och vi får invänta mer information framöver om när lagen ska ändras och amorteringskravet kan införas. Men vi kan nog inte vänta oss ett amorteringskrav förens tidigast nästa år.

Det nya amorteringskravet

Tidigare i november blev det klart att ett nytt amorteringskrav ska införas. Det nya kravet innebär att alla nya bolån ska amorteras ned till minst 50 procents belåningsgrad.

Det har varit mycket prat och skriverier om att hårdare tag krävs för att få ned hushållens skulder. Efter att Riksbanken var tvungna sänka reporäntan till 0 procent, motvilligt och som indirekt gynnar utlåning, så krävdes nya tag för att minska svenskarna lån. I mitten av november stod det också klart att Finansinspektionen, FI, nu inför ett nytt hårdare amorteringskrav.

Detta gäller för amorteringskravet

Det nya amorteringskravet innebär att nytecknade bolån måste amorteras ned till 50 procents belåningsgra ochi två steg. I det första steget så ska minst 2 procent per år amorteras ned till 70 procent och i det andra steget ska lånet amorteras ned från 70 till 50 procent med 1 procent per år.

Amorteringskraven kommer endast att gälla nytecknade bolån och inte påverka de lånen som tecknades innan amorteringskravet infördes.

Kravet kan ge negativa effekter

Att ett amorteringskrav är inte bara positivt. Att kravet endast gäller för nytecknade lån får negativa effekter på bostadsmarknaden då de som idag står utanför bostadsmarknaden får svårare att ta sig in, exempelvis unga, men också att de som idag sitter på ett lån inte gärna vill teckna ett nytt och därmed drar sig för att flytta från sitt nuvarande boende, vilket innebär en bostadsmarknade med mindre rörlighet .

Så påverkar de nya kraven amorteringsbeloppen*

Lånets storlek  Tidigare belopp  Nytt belopp 
1 miljon 1200 1700
2,5 miljoner 4200 2900
5 miljoner 5900 8300

*Givet att hushållen tidigare amorterat enligt Bankföreningens tidigare rekommendation.

Källa: Finansinspektionen